Typ av examen och hur länge måste man stanna?
Den vanliga akademiska utbildningen i USA är 4 år och leder till en bachelors degree. Det är helt upp till dig hur länge du vill stanna, d.v.s du kan åka hem efter 1 år, efter 2 år, när du vill i stort sett. Ju längre du stannar ju fler kurser kan du försöka få tillgodosedda på ett svenskt universitet. Observera att det är upp till varje svensk högskola att avgöra hur många poäng/credits du kan få tillgodose.

Den fyraåriga utbildningen i USA kallas undergraduate (kandidatexamen). Nästa nivå kallas graduate och leder till en masters degree (magisterexamen), och omfattar normalt två år. Det är i regel ovanligt att svenskar läser en Master i USA, då dina sportsliga stipendier enbart kan appliceras på fyra år, vilket såklart brukar vara under din Bachelor´s tid. Vissa högre utbildningar som läkare, veterinär och advokat kräver längre utbildningar och ges endast av ett begränsat antal skolor.

På Community College (Junior College) läser man de två första högskoleåren och kan då få en associate degree och gå ut i arbetslivet direkt, eller också kan man transferera till ett fyraårigt universitet och läsa resterande två år till en bachelors degree.

I USA kallas högskolorna universitet eller college. Det finns totalt ca 3500 högskolor och det är i grunden ingen kvalitetsskillnad på universitet och college, men i allmänhet är universitet större inom forskning och har mer fördjupningsutbildningar. Det spelar alltså ingen roll rent meritmässigt om du går på en högskola med titeln college eller universitet.

Undervisning och inriktning
De första året består huvudsakligen av akademiska grundkurser, ett basår (General Education). Detta är högst uppskattat hos svenska studenter då det innebär att du inte måste välja inriktning förrän efter det året, du måste alltså inte bestämma dig fullt ut för studieämne innan du åker till USA för att studera och idrotta. Under det andra läsåret kan man börja läsa kurser inom det valda studieområdet, t.ex Business. Tredje och fjärde året ökar betoningen och urvalet mot den examensinriktning man valt. Det huvudämne du väljer kallas för major, t.ex. “I have a major in Business”.

Undervisningen består av en blandning av lektioner, föreläsningar, projektarbeten och handledda diskussioner. Normalt krävs att man är heltidsstudent och söker in på ett program som leder till en examen. Utbudet av olika program och kurser på amerikanska college är mycket stort liksom flexibiliteten och möjligheterna till personlig utformning av studierna och examen.

Gäller min Amerikanska examen i Sverige?

Det beror på vilken utbildning du väljer, men i de flesta fall, ja. Läser du en så kallad licenskrävande utbildning i USA så kommer den inte att gälla fullt ut i Sverige utan du måste då läsa om eller komplettera med kurser/år för att få den licens som krävs för att utöva yrket på den lokala marknaden. T.ex om du vill läsa/bli.

Läkare

Advokat

Mäklare

Väljer du istället en icke licenskrävande utbildning så är den i regel alltid gångbar att söka jobb på I Sverige (eller övriga världen för den delen) direkt efter examen. Ex;

Business

Finance

Economics

Marketing

Kalenderåret
De flesta universitet i USA har två terminssystem, d.v.s fall och spring. Det innebär att man ofta går i skolan från slutet augusti - mitten december, sedan har man jullov i 3-4 veckor, påbörjar vårterminen i mitten januari - början av maj. Det innebär att du har ett härligt stort sommarlov på nästan 3 månader då de flesta kommer hem och sommarjobbar, spelar fotboll etc. Man kan också stanna kvar i USA under sommaren och ta summer classes eller spela i de olika ligorna som erbjuds, t.ex. PDL.

Hur översätts mina svenska betyg?

I USA på College pratar man alltid om GPA, Grade Point Average (alltså betygssnitt). Detta har också en stor inverkan på vilka skolor du kan bli antagen till samt vilka akademiska stipendier du kan få. Här nedan ser du hur den svenska skala konverterar till den amerikanska. OBS; Meritpoäng räknas inte in. Har du över 3.0 GPA från gymnasiet kan du bli antagen till de flesta skolor och har bra chanser på akademiska stipendier. 2.0 GPA är absolut minimum du kan ha för att bli antagen, men dem allra flesta skolor kräver idag 2.2 eller 2.3 GPA som minimum.

• Svenskt A & B översätts till ett amerikanskt A och ger poängen 4.0.

• Svenskt C översätts till ett amerikanskt B och ger poängen 3.0.

• Svenskt D & E översätts till ett amerikanskt C och ger poängen 2.0.

• Svenskt F översätts till ett amerikanskt F och ger poängen 0.0.